Det är mycket nu!

Full rulle hela tiden! Känns lite som att livet gasar på lite extra för tillfället och jag hinner väl inte riktigt med... Börjat röra på mig mer, massa mer! Jättekul är det men det tar ju lite tid. Torsdag- Lördag har vi varit i Sandviken hos svägerskan och hennes dotter.  Och idag har jag och barnen varit i Arboga. Känner mig lite utpumpad för tillfället så ska nog gå och bädda ner mig snart :) I morgon blir det en tripp till Örebro och systeryster <3

Syskonkärlek :)

Elias tycker om sin lillasyster, han både säger det och visar det. Han har helt och hållet accepterat att "bebisen" bor här och är en del av familjen vilket känns jätteskönt. Han vill klappa, gosa, pussa och krama. hjälpa till och hämta papper när hon kräks och ge henne nappen när hon är ledsen. Och så måste han pussa och krama god natt VARJE kväll med, det är viktigt! En fin och omtänksam kille har vi <3 p="">

Han har inte visat någon direkt avundssjuka och har inte heller varit det minsta elak mot Livia. Det man märker är dock att han faktiskt försöker få vår uppmärksamhet på lite mindre roliga sätt. jag kopplade inte ihop dessa beteendemönster till detta från början, men nu är det ganska uppenbart.
Är man lite mer "olydig" än vanligt så får man ju mammas/pappas uppmärksamhet ÄVEN fast de har en skrikande bebis på armen :/



Och när man ger sig in i "leken" och tar en strid med honom så "vinner" han ju, då får han ju ALL uppmärksamhet... Väldigt negativ uppmärksamhet men den är ändå total... SÅ, på något sätt måste vi alltså börja ge honom mer positiv uppmärksamhet så att han inte ska ha så stort behov. Men HUR räcker man till åt alla? Och sig själv? Tur att man inte är ensamstående säger jag bara!

Bara tragiskt...

Har en närstående som genomgår något extremt jobbigt just nu... Något som fyller mig med många tankar och känslor... Mest är det ilska och besvikelse men också sorg... Hoppas denna någon kan hålla sig över ytan och kämpa vidare. Livet är inte rättvist men så har det väl alltid varit...

Trist...

Lilla Livia har feber och är förkyld... Var alldeles otröstlig idag på eftermiddagen och jag skyllde på choklad och magont. Nu önskar jag att det var sant. Hon får ju inte vara sjuk :(

Våra söndagar...

Söndagar i vår familj är inte som de flesta andras då mannen jobbar natt och måste försöka sova några timmar under dagen.  Då brukar vi andra passa på att hitta på något.  För det mesta blir det besök hos mamma i Nora. Så blev det även denna Söndag. Kvalitetstid med
promenad i regnet och fika och kvällsmat är inga fel :)

11 år...

2/8 2002 träffade jag dig första gången.  Kände redan då att du var något utöver det vanliga... Mycket har vi gått igenom.  Sårat varandra men alltid hittat tillbaka... Gått starkare ur svårigheter och fått uppleva de mest fantastiska saker tillsammans. Älskar dig min fina man <3

Lik sin far var det ja...

Pappa upp i dagen

Lite lik Mamma?

Livia Elsy Teresa Larsson

2 månader och redan ett charmtroll med personlighet. En lugn liten tjej med en bestämd och lite "rivig" underton är det vi fått se hittills.  Så otroligt spännande att se vem hon kommer att bli.  Vår underbara lilla dotter :)

Livet som småbarnsförälder...

Den här dagen blev inte direkt som planerat....Sonen skulle sova hos mormor och vi skulle på tatueringsmässa och få lite "egentid". Ingen bra idé att gå på mässan med barnvagn så det skippade vi och sonen fick vi hämta hem igen då den febriga lilla killen absolut ville åka hem till sin säng... Vi har iallafall varit på ikea. Och ätit framför tvn :P

Mina Älskade Ungar

Funderingar

Mycket har hänt sen sist jag skrev... En hel graviditet har passerat och jag har blivit mor till en underbar liten Livia! En av de bästa somrarna någonsin har kommit och gått. Min fins morfar har fyllt 80 år och Elias har haft 3 årskalas.

Jag har varit hemma sedan i mitten på Juni och nu när Livia snart är 2 månader har man börjat landa lite i vardagen och börjar halka in i gamla vanor och tankesätt...

Som det här med vikten... Ett ständigt problem... Nu står man här igen med 20 kilos övervikt och en dunkudde på magen...

Skrev in mig på viktväktarna för ett tag sedan men det är SÅ svårt med motivationen av någon anledning. Äter för mycket, för onyttigt och rör mig för lite och är SÅ medveten om det medans jag göra det... VARFÖR?

Har tänkt mycket på dethär sista dagarna och har fått en liten nytändning MEN har även kommit fram till att sänka kraven på mig själv.

Från en artikel på viktväktarna.se

"Var snäll mot dig själv
Det är viktigt att äta rätt när du tar hand om ett spädbarn, särskilt om du ammar. Även om du kanske vill bli av med den där extra vikten snabbt måste du försöka lyssna till din kropp och dess behov innan du sätter upp onödiga mål som kanske ger dig sämre självförtroende om du inte möter dem. Anklaga inte dig själv om du inte kan gå ned så snabbt som du kanske hade velat. Ge din kropp tid att anpassa sig, eftersom du fortfarande är i en återhämtningsfas. "

Sakta men säkert tillbaka från sjuksängen...

För en vecka sedan började jag känns mig lite förkyld och hängig... Sen har jag varit SJUK!
En riktig elak smäll åkte jag på... Har varit helt däckad, hosta, snuva,  halsont, svullna halsmandlar, ont i öronen, bihålorna, huvudet och totalt avdäckad...

Min man har inte kunnat sova i samma rum som mig ens för jag låter som en traktor när jag sover tydligen :/

Vi skulle ha lite ledigt tillsammans såhär efter helgerna och der har vi ju haft men jag hade kanske önskat ett annat innehåll på dagarna som gått...

Och när man har barn är det ju inte bara en själv det drabbar utan hela familjen... Barnet blir uttråkat för att mamma är så tråkig och Pappa får dra det tyngsta lasset och försöka underhålla så gott det går...

Har fortfarande ont i halsen och känner mig otroligt matt men jag är oerhört mycket bättre och hoppas på att kunna fungera någorlunda normalt from i mrgon iallafall :)

Kommer inte ihåg sist jag va såhär sjuk, har varit en riktig pärs, nära till gråt flera ggr! Ska inte klaga nästa gång jag får en liten förkylning! Hoppas man får njuta av ett friskare 2013!!!

Så skönt när det blir rätt ibland!!!

För ett tag sedan skrev jag ju om en liten flicka från Nora som föddes med ett allvarligt hjärtfel och som för nu ca 2 månader sedan genomgått en väldigt stor och livsavgörande operation. Denna historia berörde mig väldigt. Bara att tänka sig vad denna familj gått igenom, vad de måste ha kämpat ända sedan flickan föddes.

Operationen gick ju så bra den bara kunde och trots att hon kommer behöva göra fler åtgärder längre fram var detta den störtsa vinsten av alla! Och de klarade sig igenom det, hela familjen!

(För att börja på en helt annan ände av historien så spelade vi Bingolotto på deras uppesittarkväll kvällen före Julafton, det är typ enda gången om året vi spelar, om vi ens gör det. Ändå sitter man och svär över att man inte vinner och det är bara massa tanter som vinner. Likadant är det på postkodmiljonären där vi varit medlemmar flera år tillbaka, det är BARA gamla utan körkort som vinner bilar  osv...)

Då det idag kom till min kännedom att just denna familj från Nora VUNNIT den stora julklappsäcken på just uppesittarkvällen blev jag bara SÅ glad!

De vann mat, elektronik, resor och leksaker, allt till ett värde av 129.000:-
Det är bara SÅ RÄTT!!!